
Dan och Jason är två tonårskillar som bor grannar och som alltid umgås. Dan är van vid att Jason får konstiga idéer och gör märkliga uppfinningar. En dag får Jason en riktig snilleblixt efter att ha plågat några stackars myror, som är för små för att förstå var katastrofen kommer ifrån.
"Jag kallar dom för Sanningsglasögon", sa Jason allvarligt. "De visar sånt man inte kan se i vanliga fall. De visar sanningen. Saker våra hjärnor inte kan ta in."
" Åh, verkligen?" sa jag beskt.
"Verkligen", svarade Jason bestämt. "Jag tillverkade dom först och främst för att jag ville se en särskild sak."
"Vad då?"
"Vad tror du? Gud, förstås."
Jason är ute på farlig mark, för vissa saker är det kanske meningen att vi inte ska se...
Jag tycker att boken är både välskriven, spännande och tanke- väckande. Det bästa är att det är en lättläst bok - som ändå inte känns "enkel". Jag tror att många elever kan tycka om den!


